Förmiddagens rejsande på ban-SM är avverkat. Först ut var flygande varv, som gav mig kvitto på god form. Drog till med 11,65 – pers med cirkus två tiondelar. I den efterföljande sprinten blev det tajta bataljer mot Preben Larsen, som tyvärr vann med 2-1. Nu blir det några timmars vila innan det drar igång igen på eftermiddagen. Mitt huvudfokus ligger på elimineringen där det bör finnas goda medaljchanser, om jag spelar mina kort rätt.

IMG_3234

Är man själv mer eller mindre förståndshandikappad när det kommer till meckande är det fint att ha en personlig meck – tack Berka för hjälpen=)!

Flygande varv utgjorde kvalet till sprinten, vi tio startande skulle bli åtta stycken. Kände ingen större oro över att åka ut i kvalet, men efter en sämre träningsperiod var jag ändå angelägen om att träffa rätt på flygande för att stärka självförtroendet. Startade som fjärde man och efter tre snabba tider – med David Mayers banrekord på 10,96 som höjdpunkt – kände jag lite press att leverera. Alla var under tolv sekunder, vilket jag inte varit på de senaste träningarna. Tack och lov hade jag benen med mig och det i kombination med tyngre utväxling (50-14 istället för 48-14) och SM-tagg hjälpte mig att klämma till med 11,65.

Fick fjärde bästa tid efter trion David Mayer, Jonas Ahlstrand och Felix Beckeman som spelar i en egen division. Precis som jag trodde på förhand fick jag Preben i min sprintkvart. Med endast tre hundradelars diff på flygande varv och ganska lika egenskaper som cyklister visste jag att det skulle bli oerhört jämnt mellan oss.

IMG_3232

En fokuserad Magnus Ekström laddar upp med lätt trampande och musik inför sin start

I första kvarten blev det nederlag efter att Preben effektivt och taktiskt lyckades stänga igen. Till andra rejset var det bara att byta taktik – här måste det överraskas för att kunna vinna. Preben tog återigen starten, för att sedermera sakta ned tempot. Tyckte att han inte såg 100% fokuserad ut så såg min chans att gå förbi redan på första varvet. Kom runt och förbi och kunde – dock med sprutande mjölksyra på sista varvet – hålla undan till en tredje och avgörande match. Till min förvåning tilläts jag ta den sista starten. Fick hela tiden ha stenkoll bakåt för att pejla in vad Preben hade i kikaren. Fick för inget i världen låta honom gå runt och komma ned framför. När det väl gick blev det stenhård kamp – till och med med närkamp i en av kurvorna. Till sista varvet var han kanske en halv cykellängd före, dock hade jag fördelen av att ha den nedre positionen i banan. Dessvärre sinkade jag mina chanser till vinst genom att gå ned för långt i kurvan och hela vägen ned på cote d´azur. Var bara att styra upp för att undvika vurpa och erkänna sig besegrad.

Klart man ville vinna sprintkvarten, är lite extra prestige att tävla mot någon som man tränar ofta med på banan, men är inte så himla besviken ändå. Detta var ingen gren som jag hade kalkylerat med att kunna ta medalj i och nu får benen lite extra vila till de andra momenten.

För min del står tidslopp (1 km) och eliminering på agendan ikväll. I tidsloppet är det väl bara en bonus om det skulle gå bra medan ambitionen är högre för elimineringen. Givetvis är heltidsproffset Jonas Ahlstrand storfavorit, men allt kan hända och träffar jag rätt rent taktiskt tror jag på medalj.

På återhörande=)!