Innan jag rullade hemifrån för kvällens TCT sade jag följande till farsan: ”jag kommer vinna eftersom jag har nyrakade ben”. Efter insatsen med rakhyveln såg påkarna genast betydligt snabbare ut och visst fanns det skaplig snabbhet i praktiken också. Jag lyckades för första gången kamma hem segern på Idkerbergsbanan.

IMG_4696

IMG_4697

Loppet hade två helt olika ansikten. Inledningsvis var det hårdkörning, precis som jag vill ha det på träningstävling. Fjolårsvinnaren av totalen, Janne, var på offensiven och jag bestämde mig för att brygga ikapp hans soloutbrytning. Dessvärre var klungan med på noterna och det blev inte mycket av vårt försök. Jag lät mig dock inte nedslås för att vi blev inhämtade utan fortsatte att stå för egna attacker och gå med i andras utbrytningar.  Efter att ha gått loss i Tuna-Hästbergbacken fick jag sedermera sällskap och vår parkörning fungerade så pass bra att vi i alla fall höll undan drygt en mil.

När det kändes uppenbart att ingen utbrytning skulle hålla och tempot stagnerade fick det räcka med egna utflykter också. Jag satte mig mitt i gänget, var vaken på eventuella attacker och såg till att ge mig en bekväm färd de sista två milen. Inför målbacken, en stigning som går i två etapper, satt jag som trea och var angelägen om ge mig fritt spelrum när det väl blev åka av. Att Hedlund och Janne satt strax bakom var jag inte helt tillfreds med. Min farhåga var att jag skulle förivra mig i någon attack, dra igång alldeles för tidigt och ge perfekt uppdrag åt dessa herrar. I ögonvrån såg jag i alla fall att Janne smög sig framåt och jag började förstå att han skulle sprätta i den brantaste delen av backen. Jag fick kasta mig ut till vänster och kämpa mig in Jannes hjul. Med viss lucka ned till klungan var jag mycket belåten över min position. Jag satt alltjämt på rulle och hade krafter kvar för att spurta. När det började luta emot igen såg jag att resten närmade sig. Jag kunde inte vänta längre med mitt eget igångdrag, utan nu var det bara all in som gällde för att ingen skulle få mitt vindsug. Såg att Hedlund tog in bakifrån, men min egen fart räckte för att hålla undan och knipa årets femte TCT-seger. Det roliga är att tre av vinsterna har bärgats med målgång uppför, inte så illa pinkat av en tjockisspurtare;)!