Sådärja – äntligen – var TCT:andet igång för i år. Hade velat köra denna roliga träningstävling tidigare under säsongen, men det har inte fungerat praktiskt. Min premiär blev på Idkerberget, banan jag aldrig vunnit på. Och inte vann jag idag heller. Med i den vinnande utbrytningen, men dessvärre bara tvåa i spurten. Jaja, annars var det skitskoj och lagom ansträngande efter gårdagens mosning på Dalacupen så ska inte klaga alltför mycket=).

 11e juni3

Andra förutsättningar

Precis som på Dalacupen såg jag detta TCT primärt som träning, men ville faktiskt inte ha fullt lika hård körning som igår. Fytusan vad jag fick lida på det racet, låg oftast på min limit och blev många tillfällen på ”rött”. Att det var tufft har satt lite spår i benen, särskilt i vaderna. Eller så var det inte Dalacupen som var elak mot vaderna, får väl som så många andra cyklister söka bortförklaringar och jag kan ju ange att jag testade att höja kontorsbordet igår för lite stående jobb och alla vet ju att sådant som man inte är van vid ger träningsvärk;). Skämtåsido, jag ville i alla fall inte ha en till fullständig urladdning i och med Vätternrundan. På lördag är det ju dags för vår Sub7-satsning i Continental Test Team och jag vill så gärna ha ben för att kunna bidra starkt hela vägen runt pölen=)!

Racet bjöd mestadels på motvindåkning och därför skulle det krävas mycket för att få en mindre utbrytning att hålla. I Idkerbergsbacken, racets första riktiga stigning, blev det givetvis hårdkörning från de attackglada ungdomarna. I och med att både Emil Lundmark och ”Blomman” var delaktiga längst fram kände jag mig tvungen att agera och följa med. De kan inte släppas iväg hur som helst! Det bildades sedermera en utbrytargrupp på typ åtta pers som mest, och slutligen sex som gjorde upp om segern. Jag lär då verkligen ge cred till alla i vår utbrytargrupp för att vi höll avståndet bakåt väl. Det var enbart för att vi delade på bördorna, höll igång positivt snack och med jämna mellanrum checkade hur klungan låg till. Med dagens vind hade det kunnat bli fiasko för alla om vi hade spräckt vår utbrytargrupp helt, då skulle vi vara enklare att fånga in. Bättre då att samarbeta för att säkra de sex främsta platserna och sedan göra upp om det sinsemellan på slutet.

Spurtstryk

Att det skulle bli spurt hade jag väl ingenting emot, men samtidigt visste jag att uppförsspurten i Tuna-Hästberg är redigt tuff – inte alls samma grej som favoritupploppet vid Långsjön=)! Positionerade mig långt bak i vår grupp för att ha pejl, särskilt på två hjul. Gled med så länge som möjligt på ”sparlåga”, men när mållinjen började komma riktigt nära började det sprätta lite i benen. Dock hann Lundmark dra igång i samma veva och jag lät honom ta spets. Förhoppningen var ju givetvis att få hans igångdrag som perfekt uppdrag och sedan svischa förbi. Tyvärr för mig hade han ett jäkla klipp och jag kom aldrig in på hjul tillräckligt för att vara med i spurtmatchen. In som tvåa, first loser alltså. Helt nöjd är jag inte, jag kommer köra varje TCT-race med inställningen att vinna. Självklart går det inte att vinna hela tiden – det är många duktiga åkare, särskilt BCK:s ungtuppar – men klart att man ska ha ambitioner. Som det känns i år lär utbrytningar med rätt folk vara en vägvinnande taktik så att gå för seger kommer då alla gånger innebära en jäkla fin träningseffekt också (hej lång tröskelintervall=)).

 11e juni6

11e juni4

Hatten av för Emil Lundmark. Jag har via mina ”säkra källor” fått höra att han kört urstarkt i år och idag fick jag se det med egna ögon. Fick egentligen racet precis dit jag ville vad gäller snittwatt och lättare körning mot slutet. Satte mig där jag ville till spurten, men det räckte inte, Emil var för stark! Nya tag nästa vecka på Sågmyrabanan. Jäkla kul sparring och givande att battla med klubbens stora talanger=)!

11e juni2

Rullade väl en del med Peter Snell och nu ska ni få höra. Vi snackade faktiskt om fika, vilken skräll va;)?

11e juni

Jag och lillbrorsan Carl på strålande humör. Det kan möjligen finnas ett samband med att vi båda varit i godispåsen. Halvtömda glykogenförråd – snart ett minne blott=)!