Sedan jag började tävla på velodrom förra vintern har jag haft en förhoppning, att vinna en av de långa grenarna (scratch, eliminering och poänglopp). Igår uppfylldes detta när jag kammade hem scratchloppet. I övrigt handlade grenarna om misslyckade starter, nonchalans och ett sedvanligt poänglopp.

Teamsprint

En av nyheterna för denna cuptävling var teamsprint, tre varv på ett tremannalag. För varje varv droppar man en åkare. Bildade ett Borlänge CK-lag med Viktor Lundmark och Preben Larsen. Vår start var inge vidare, men även med en klockren start hade vi med största säkerhet blivit slagna av laget bestående av Felix Nisell, Jacob Johnsson och David Mayer som tog en klar grenseger.

Scratch

På förhand hade jag störst tro på att jag skulle kunna lyckas på scratchen av de individuella disciplinerna. Det är den minst komplicerade grenen eftersom det är ett vanligt linjelopp och givet ett skapligt jämt tempo skulle jag nog ha god chans, trodde jag. Precis som utlovat attackerade Preben på i stort sett allting. Oftast fick han med sig sällskap, men sedermera återsamlades fältet och jag tog min halvvarvsförning – inte mer – i jakten.

Med 3-4 varv kvar hade jag förutspått en attack av antingen Viktor eller Jonathan Bejmar, men när attackerna uteblev tog jag saken i egna händer. Jag började leta mig uppåt i banan för att kunna nyttja fallhöjden och vid näst sista varvningen stack jag. Benen kändes rappa och när jag fick lucka visste jag att saken var klar. Seger, där satt den!

IMG_5853

Poänglopp

Jag har en dålig ovana på poängloppen, att bli riktigt jäkla trött. Alltså trött måste man bli – annars har man inte tagit i tillräckligt – men jag blir så sopslut att jag är helt ur spel på de sista spurterna.

Gårdagens stora misstag var att försöka vara sprinter och utbrytarkung på samma gång. Efter att ha skippat första poängspurten började jag casha in poäng och efter två vunna spurter var jag med i matchen om grensegern. Min andra spurtseger skapade luckor i fältet och när starke Felix Nisell anslöt tänkte jag att det var lika bra att vi bombade på. Det enda vår parutbrytning resulterade i var att jag bombade sönder mina ben och innan nästa spurt var vi ändå upphunna. Inkasserade någon enstaka poäng till, men de sista tio varven var endast en smärtsam kamp för att inte bli varvad (och få 10 minuspoäng). Med nöd och näppe höll jag undan och det gav en tredjeplats bakom Felix och Viktor. Mina snabba muskelfibrer hjälper mig att ta ett par spurter, men om jag som nu kör med huvudet under armen har jag snart stans långsammaste cykelben…

Eliminering

Gjorde min i särklass sämsta eliminering igår. Av tio deltagare åkte jag ut på en åttondeplats. I någon korkad tro att jag körde energismart blev jag för bekväm i åkningen och min fjärdeplats genom sista kurvan var snart en åttondeplats – och därmed eliminering – lagom till mållinjen. Tänker inte i skrift formulera vad jag tyckte och tänkte om min egen insats. Det är en sak att åka ut för att man har fått stifta bekantskap med mjölksyraväggen, men att bli eliminering pga. nonchalans och dålig ”speluppfattning” duger inte! Grenen vanns av Preben Larsen som visade att positioneringsförmågan sitter i ryggmärgen.

Lagförföljelse

Nästa lagmoment gav ånyo oss BCK:are en andraplats bakom Felix, Jacob och David. Om vår start på sprinten var dålig så var denna start ofattbart usel. Vi var inte beredda på färd, när vi blev släppta kollade vi frågande på varandra och undrade om det skulle bli omstart. Efter flera sekunders velande sade vi ”nu kör vi”, men någon bra körning blev det aldrig. Med en start i låg snigelfart försökte vi kompensera för detta tidstapp och köra extra hårt. Det var ingen bra taktik…

Våra påkar fylldes av syra, förningarna blev kortare och tempot sackade de sista varven. Tiden stannade på 3.59, samma tid som jag hade på den individuella 3-kilometaren för två veckor sedan. Det betyder inte att jag körde enastående på egen hand, utan snarare att vi borde ha gjort det klart bättre tillsammans. Jaja, vi har aldrig tränat lagförföljelse ihop så att hoppas på ett perfekt lopp hade varit att hoppas på för mycket.

Tack och bock till alla i Velodrom CK som styrde ihop roliga och välarrangerade tävlingar!

IMG_5852

Efter fem mjölksyrafyllda velodromgrenar satt det fint att hänga med klasskamrater på kvällen

IMG_5851

Joars hemmagjorda chips var riktigt goa, särskilt rödbetschipsen var magiska!