OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vädret lurade ut mig!

Tisdag och kollegan A var sjuk. Tanken slog mig mer än en gång under dagen att detta var min chans att klara mig undan tisdagsjoggen. Men, solen sken och fåglarna kvittra…. och det lurade ut mig! DUMT!

Gav mig iväg och insåg ännu en gång att jogging inte är något för medelåldersfröknar. Det är jobbigt och åter jobbigt! På cykeln kan man komma in i ett flyt – det har ALDRIG hänt mig när jag joggar! Nej, varje steg är en plåga och man får ALDRIG vila. På cykeln kan man (läs fröken) rulla ibland, även om coachen tjatar ”sluta inte trampa”.

Roade mig att spana in alla joggar jag såg, för att avgöra om de njöt av sin runda eller ej. Tjejen i den rosa utstyrseln såg bara plågad ut och tittade ivrigt på sin pulsklocka – ville nog hem (var min analys). Killen i de stora shortsen såg ut att längta efter en boll att sparka på och den långa smala killen med hörlurar verkade vara i en annan värld… Men, INGEN såg ut att ha kul och njuta! Finns det någon som njuter av att jogga och ler när de gör det?

Tacka vet jag cykel! Fast risken är stor att jag joggar igen nästa tisdag….